Okej, så för många så verkar mitt klagande som ingenting. Vafan, mitt liv är ju så jävla simpelt och det finns alltid de som har det värre. Men detta är min blogg och jag får klaga. Here goes.
Ludvig, 3 år sulade för någon minut sedan en jävla leksakslastbil på mog. Varför? För att han inte får låna min iPhone. Och då sparkade han på datorn. Och då sa jag att datorn kan gå sönder. Då fick jag en lastbil i fejset.
Viktor, snart 12 år är inte bättre. Han har av någon anledning bestämt sig för att sköta sig i skolan, wow. Men detta innebär tyvärr att han inte längre har någon att reta/mobba/tracka ner på. Woops, förhastad slutsats. Han har ku mig.
Och så skolmässigt. Igår sa min svenskalärare till mig att jag vanligtvis är så duktig på svenskan, men att hon tycker att jag har liksom blivit mer innåtvänd. Att jag inte räcker upp handen och inte vill läsa högt osv. Och jag har så jävla svårt för att ta kritik.
Sedan idag skulle vi skriva dikter på svenskan. Jag, som obviously är dum i huvudet, skrev en dikt om något som jag helst vill glömma. Läraren tyckte att jag skulle läsa högt, men jag ville inte eftersom jag antagligen skulle börja gråta inför hela klassen. Så jag sa nej och det kommer antagligen påverka mitt betyg. Yay.
Och dessutom, min Paramore hoodie som jag beställde för två veckor sedan har fortfarande inte kommit och jag vill ha den i morgon på skolfotot. Åh.
Ät glass, då blir allt dretbra.
SvaraRadera